Carl von Linné lät sannolikt tillverka sin egen plugghäst i mitten av 1700-talet efter att han inspirerats av lässtolar i
bland annat utländska kloster och universitetsbibliotek. Det var där böckerna, ofta tunga och ohanterliga, återfanns. Linné
skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid
föreläsningar och annan undervisning. Bilden här till höger, fotograferad av Lars Öberg, visar originalet på Linnés Hammarby.
Den sågs som en arbetsstol i biblioteken alltsedan 1200-talet och fram till första hälften av 1700-talet i Sverige. Möbeln
kännetecknas av en stabil och tung trästomme och som bär tydliga drag av barockens formspråk. Tidigt kända exemplar, som
finns bevarade, har stor likhet med varandra. Språkforskaren Johan Ihre hade en plugghäst i sitt bibliotek början av
1700-talet. På Skokloster slott finns en plugghäst som troligtvis kommer från Salsta slott. Erik Brahe lät hämta en stor
boksamling från Salsta slott till Skokloster under 1750-talet och då tror man att också plugghästen fick följa med.
Carl von Linné lät sannolikt tillverka sin egen plugghäst i mitten av 1700-talet efter att han inspirerats av lässtolar i
bland annat utländska kloster och universitetsbibliotek. Det var där böckerna, ofta tunga och ohanterliga, återfanns. Linné
skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid
föreläsningar och annan undervisning. Bilden här till höger, fotograferad av Lars Öberg, visar originalet på Linnés Hammarby.
