Originalet på Linnés Hammarby snickrad år 1741
Originalet på Linnés Hammarby snickrad år 1741

Historia

Carl von Linné lät sannolikt tillverka sin egen "Läs och Skrivpulpet"  redan år 1741, efter att han inspirerats av lässtolar från utländska kloster och universitetsbibliotek. Det var där böckerna, ofta tunga och ohanterliga, återfanns.

Linné skapade en för tiden ovanligt karaktärsfull och bekväm lässtol som han använde både som studiestol och kateder vid föreläsningar och i sin privata undervisning i den svenska universitetsstaden Uppsala. Bilden till höger visar originalet som står kvar på Linnés Hammarby - tillverkad i Uppsala år 1741. Den blev redan på 1800-talet i folkmun kallad för "Linnés Plugghäst". Till höger i bilden ser du den uppdaterade och moderna som du bygger själv hemma.

 

Nedan kan Du hämta en kortfattad och bildrik artikel på 5 sidor om andra historiska exemplar av varierande "Plugghästar" från olika epoker.

Originalet till vänster från år 1741 - finns idag på Linnés Hammarby och den uppdaterad till höger som Du bygger själv - kostnadsfritt
Originalet till vänster från år 1741 - finns idag på Linnés Hammarby och den uppdaterad till höger som Du bygger själv - kostnadsfritt

"The Rise of Systematic Biology" i 10 punkter

Världsarvsnomineringen ”The Rise of Systematic Biology” är tänkt att bestå av botaniska träd-gårdar och exkursionsområden som var viktiga när den vetenskap som idag kallas ”systematisk biologi” utvecklades under 1700-talet.

  • För att grundlägga en global vetenskap behövdes ett nätverk av vetenskapsmän som studerade organismer från världens alla håll. Var plats för sig kan inte ensam illustrera systematisk biologis historia. Däremot bidrar alla platser som pusselbitar till den kompletta bilden, och serien som helhet får ett globalt unikt värde. Platser som kan komma att ingå i en nominering är:
  • Sverige var en vetenskaplig stormakt under en period av 1700-talet, främst genom Carl von Linné. Linnéträdgården var Uppsala universitetets botaniska trädgård på den tiden, med Linnés tjänstebostad (Linnémuseet). Linnés Hammarby var Linnés sommarbostad och privata forskningsanläggning. Herbationes Upsalienses är de exkursionsområden kring Uppsala där Linné under många år studerade och demonstrerade växter, djur och mineraler för sina studenter. Linné började sina botaniska studier kring barndomshemmet i Småland. I Kulturreservatet Komministerbostället Råshult finns flera växter kvar som annars har svårt att klara sig i dagens jordbrukslandskap.
  • Jardin des Plantes i Paris är tänkt att illustrera de franska vetenskapsmän som utvecklade några av de första natur liga klassificeringssystemen istället för att följa Linnés sexualsystem för indelning av växtriket.
  • Chelsea Physic Garden i London var under 1700-talet ett viktigt nav för växtutbyte mellan Europa och Nordamerika, tillsammans med Bartram’s Garden i Philadelphia (Nordamerikas äldsta bevarade botaniska trädgård).
  • Genom det holländska ostindiska kompaniet blev Nederländerna under 1600- och början av 1700-talet ett europeiskt centrum för import av exotiska växter. Hortus Botanicus i Leiden var en viktig trädgård som lockade studenter från hela Europa.
  • Botany Bay utanför Sydney är tänkt att illustrera Oceaniens växtvärld. Platsen var ett viktigt stopp på kapten Cooks första världsomsegling, och gav upphov till den första stora insamlingen av växter från östra Australien.
  • Taffelberget utanför Kapstaden i Sydafrika är tänkt att illustrera Afrikas växtvärld. Många vetenskapsmän gjorde viktiga insamlingar där, bland andra Linnélärjungarna Thunberg och Sparrman.
  • Nagasaki och Hakone i Japan är tänkt att illustrera de asiatiska växterna, och det tvåvägsutbyte av kunskap som skedde mellan Thunberg och japanska vetenskapsmän.
På dessa platser finns ett materiellt kulturarv efter 1700-talets vetenskapliga arbete, bevarat i byggnader, trädgårdsstrukturer, eller ett biologiskt kulturarv: kvarlevande individer och populationer av de organismer som en gång studerades. En del av dessa individer och populationer har, förutom sitt biologiska och sitt kulturhistoriska värde, också ett vetenskapligt värde i egenskap av levande ättlingar till de organismer som studerades av pionjärerna inom systematisk biologi.

FN-organet Unescos lista över världsarv tar upp platser som illustrerar människans och planetens historia, och som är av enastående universellt värde för mänskligheten. Vetenskap är en form av kulturyttring som hittills är ganska dåligt represente-rad på världsarvslistan. Vetenskapen i sig, eller en person som Linné, kan inte bli världsarv. Däremot kan en plats skrivas in på världsarvslistan, om det på platsen finns ett bevarat fysiskt arv från vetenskapliga aktiviteter.

Systematisk biologi är en vetenskap som syftar till att identifiera, namnge, klassificera och beskriva världens alla organismer (inklusive de växter och djur som ger oss mat, material, mediciner och annan nytta). Systematisk biologi utvecklades mycket under 1700-talet.

Hittills är Sverige det enda land som officiellt deklare-rat att de planerar att delta i nomineringen. Om tillräckligt många av de till-tänkta partnerländerna går med officiellt i projektet under 2015, kan en färdig nominering lämnas in till Unesco tidigast februari 2017, så att vi kan få ett beslut sommaren 2018.

Världsarvsnomineringen Anja Rautenberg
”The Rise of Systematic Biology” Tel: 010-22 33 333, 0706-601 146
lansstyrelsen.se/uppsala/varldsarv anja.rautenberg@lansstyrelsen.se
Länsstyrelserna i Uppsala och Kronobergs län i samarbete med, och med stöd av, Regionförbundet Södra Småland, SLU, Uppsala kommun, Uppsala universitet och Älmhults kommun.